Barrolina | tjejen med stora drömmar

oh doctor who I love you

Detta är som en ljuv karusell men snart kommer jag att spy!
Hur ska man förklara för någon att man bara, bara vill vara med den utan någon annan skit som sägs komma obligatoriskt vid ett visst tillfälle. bara vara liksom.
Och hur ska man förklara för sig själv att man vet bättre när man inte vet bättre?
ja menar, innerst inne vet man ju men man har ju förmågan att välja vad man vill tro och inte tro på.

Så nu står jag här som så många gånger i mitt liv mellan två vägar. skillnaden är att den här gången kommer jag garanterat att bli överkörd. antagligen av mig själv. Men jag bryr mig inte.

Vi tror alla för lite om oss själva och målar gärna upp en fulare bild än vad vi egentligen förtjänar.
Det är bara vi själva som ansvarar för vår egen lycka och olycka!

skepp o hoj!

Jag tror jag spelar ett spel
som jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig ur.
Om jag har dig nu, har jag dig inte imorgon.
Medans du har mig hela tiden.
men det är inget man talar om. jag står tyst medans orden som formar sig i min mun börjar smaka surt.

låssas vara stark.. låssas vara stark.

Jag sårade en vän för inte så länge sen.
Hans hjärta var mitt om jag velat för en sekund
Men när verkligheten kröp sig på blev jag rädd

Han har en bild av mig nu som jag inte vet om jag kan sudda bort.
Jag är intryckt i ett hörn.
Där står jag hela nätter men min skam har blivit mitt täcke och min skuld min kudde.
Så jag blir nog kvar här ett tag.

Jag hade en vän för inte så längesen han var liv,
jag var lust. Vi korsade hela världen tillsammans
i en låda gjord av plast. Vi såg på stjärnor genom glas.
ville allt, ville inget, ville vi. ville vi de?

Nu är jag en fluga som inte kan ge sig iväg.
Jag förtjärnar det!

Vi har alla tagit upp kontakten med någon som vi vet kanske inte är så bra för en. Eller är det bara jag som är så dum?
Jag tvivlar på det för alla är vi någon gång blåögda.

Aja, jag sitter iaf här med öppen mun och tänker - I told you so! Tillbaka på ruta ett igen och rotar, sen gömmer jag mig under täcket och flyr från förnuftet!

"Det kommer inte bli så igen. det kommer jag inte tillåta"
YEH right! men nu sitter man här med skammen i ena handen och sin irritation i andra. så hårt att det inte finns en chans för mig att täcka mitt ansikte när jag ser att båda ger mig en örfil.

Jahopp. stänger kapitlet - går vidare!