Barrolina | tjejen med stora drömmar

Hej på mig själv!

Jag har slutat ljuga för mig själv. iaf tillfälligt.
Det är helt otroligt va bra man har varit på att ljuga för sig själv. Jag va helt bombsäker på att jag talade sanning tills jag sprang rätt in i faktan och slog mig ganska hårt. Nu har blåmärkerna börjat avta och allt är så överjävligt klart för en. Hut har man kunnat tillåta sig själv att bära på all skit när allt man egentligen behövde göra va att ge sig själv en rak höger.. och låta skiten ligga kvar sen på backen tills den dagen då man kände för att städa. Att det va så jävla enkelt trodde jag inte. Men det kommer ju åh andra sidan från en som levt på en lögn.. så ta inte detta som en säker källa och skriv det absolut inte på din källförteckning.  så vidare du inte skriver Oerhört osäker källa : www.i don´t know what i´m talking about.com/1 rätt av 10/.
Nu svamlar man igen. Men det är oerhört härligt. Jag skulle kunna sätta mycket på att många genealiska saker som sagts eller gjorts här i världen i grund och botten va att någon svamlade fram dom.

En sak till. Jag tror jag har hittat någon som jag kan lita på, någon som faktiskt förstår sig på mig och i mitten på min förvirrning leder mig tillrätta. Någon som inte går sin väg när jag förlorat mitt fotfäste utan istället hjälper mig upp och ser efter att jag har båda fötterna på jorden. Och jag önskar med hela min stjäl att jag gör han lika lycklig som han gör mig.

Nu är mina ord slut. take care! /Barro

Det är lustigt att samma känslor kan kännas som nya under andra omständigheter.. så man låter som om man är sätt på repeat fast det egentligen är så mycket mer betydelsefullt än så.

Det är lustigt att samma känslor kan kännas som nya under andra omständigheter.. så man låter som om man är sätt på repeat fast det egentligen är så mycket mer betydelsefullt än så.

jag blir så irriterad när man sitter här och skriver och skriver och skriver och skriver..

sen så får blogg-helvetet för sig att ge upp..
jag tror jag tar bort skiten..

Jag vart rastlös,
tankar kom ikapp
och jag blev arg.

Det är lustigt hur folk bara suger ur ens energi, helt tom blir man. Det borde va straffbart tycker jag.. Dom skulle va tvungna att genomgå tester och sedan bli märkta "jag suger tills du blir vakum förpackad". Jag vet att alla skulle bli märkta då, inte kan alla människor va lika heller och ha samma behov. Men det skulle va synligt enbart för en själv så man åtminstone fick en typ av varning. fast det är ju en jävla balasgång det där.. FY, va jag hatar det där ordet "balansgång", vem fan kom på det då? -du ska lära dig att gå på lina mellan känslor och verklighet, du ska se ditt behov likväl som din nästas, du får inte göra si för då blir det så.. blaha.. ja veeet att det är sjukt bra. men jag är sjukt dålig på det där med att finna balans. Jag har bemästrat obalans snarare, men inte fan mår jag dåligt för det. jag har lärt mig att ta allt med en nypa salt.. så länge det inte kommer till andra då.. då är jag jävligt noga. men mig själv. äh, va gör det för nytta. nu låter det som om jag tycker synd om mig själv. Det gör jag verkligen inte. Jag har det sjukt bra, trots ständiga snubbelsteg hit och dit. fast snubbelsteg är bra har jag kommit fram till, då får man liksom en annan typ av helhets bild och andra typer av erfarenheter. Det enda som oroar mig är ensamheten och va fan den kan göra med mig? ensamhet är det läskigaste som finns, förutom sorg då. Men jag väljer hellre ensamhet framför tillfällig tröst i form av "jag nöjer mig". för det är något jag aldrig skulle göra, jag är för känslomässig för det.. och är personen i fråga inte värd min kärlek kan det kvitta..

nu bara jag svammlar på. men va fan.. lev med det!
tjoo.